Först måste jag bara berätta att femåringen tydligen blev nöjd med stassen hon fick från farmor. 
Idag har jag tänkt lite på hur tiden har blivit, med älgjakten alltså. I år är första gången som ingen jagade älg här i byn första älgjaktsmåndagen.
Jag flyttade hit till Skillingmark 1977, och älgjakt var heligt. man delade in året i före och efter.
Det var gott om djur, för att få femåringens pappa att somna på kvällen tog vi allt som oftast en älgtur, och älg fick vi då se varje gång.
Man har ju vant sig vid detta underbara kött, och blivit rejält bortskämd under åren. Under en period var vi alla fyra i familjen med och jagade. Fast – jakt, det var nästan mer slakt.
Men inget i livet är beständigt, det har man fått lära sig genom åren. Så också med älgjakten. Idag finns ingen statistik att kolla på Spinnhjulet, det finns inget att göra statistik på.
Kanske det är en mening att några myndigheter vill att vi skall äta mindre kött också? Kanske de rent av samarbetar? Myndigheter för våra matvanor och älgarna? Ja, tänk vad mycket konstiga tankar man kan få, och hur livet kan hänga ihop.
Ha en fortsatt god kväll, och njut av dessa fina kalvar.
